Vad är PTSD

”Posttraumatiskt stressyndrom innebär att personen återupplever den traumatiska händelsen, undviker saker som påminner om traumat, har en förhöjd spänningsnivå samt ett ständigt stresspåslag. ”

Jag brukar förklara det så här. Tänk dig en skala från 0-100 det är en vanlig dag och du är ute och joggar i skogen. Allt är lugnt så din stress skala är på 0 men så plötsligt så råkar du kliva på en gren som knäcks du reagerar men blir inte direkt rädd så på stress skalan kanske de är en 2:a när du springer vidare så hoppar plötsligt en kanin fram ur en buske. Stress du får ett stress påslag kanske upp till 20-30 men så fort du ser haren är du nere på 0 igen o kan springa vidare. Men så plötsligt händer de som inte får hända framför dig står en björn nu slår stress nivån i taket du blir rädd och börjar springa. Så länge du springer så pumpar kroppen ut adrenalin och du är i flykt läge. Men så lyckas du ta skydd och du ser björnen vänt och jagar dig inte. De kommer ta en liten stund men du kommer att sakta men säkert lugna dig. Under några dagar kan du ha mardrömmar o stress på slag men med på lite tid så har de flesta människor kommit ner på 0 på skalan igen.

För oss med PTSD så har våran kropp fastnat i flykt läge de innebär att vi ligger ständigt väldigt högt på våran stress skala vilket gör att den där grenen som bröts av i början som du knappt märkte eller haren som hoppade fram de kan vara nog för att vi ska slå huvudet i skal taket.

Det är inte ovanligt att personer med PTSD även har andra psykiska diagnoser som tex depression och dissociation är något som inte är ovanligt.

Vad kan ge PTSD:

Man brukar säga att saker som får den drabbade att frukta för sitt eller någon närståendes liv.. Tex krig, naturkatastrofer, trafikolyckor, misshandel, våldtäkter men Observera att jag inte sa att de var saker som absolut var dödliga utan saker som man upplever som ett dödligt hot.

Syntom

Man brukar dela in symtomen i 4 olika kategorier

1.Återupplever av händelsen

2.Undvikande

3.Ångest och negativa tankar

4.Förändrade reaktioner och ökad vaksamhet

För att bli diagnostiserad med PTSD krävs minst ett symtom av återupplevelse och undvikande, samt två symtom av ångest och förändrade reaktioner/överdriven vaksamhet.

Återupplever:

• Jobbiga minnesbilder från den traumatiska händelsen

• Mardrömmar

• En intensiv känsla av att återuppleva händelsen igen (flashbacks)

• Panikkänslor vid minnen av händelsen

Man nämner bara minnes bilder här men jag vill passa på att understryka att minnen kan komma i alla sinnen dvs smak, känsel, hörsel, och kroppsminnen eller muskelminne kan de också kallas.

Jag vet inte om några av er vet vem Jeanette Eriksson är hon utsattes för övergrepp av sin morfar från att hon var några månader. Och hennes ben låste sig de är en form av kroppsminnen.

Undvikande:

• Undvikande av platser, event eller saker som påminner om den traumatiska upplevelsen

• Undvikande av tankar eller känslor som på något sätt är relaterade till den traumatiska upplevelsen

Ångest och negativa tankar

• Negativa tankar om en själv och/eller omvärlden

• Starka skuldkänslor

  • Minskat intresse för aktiviteter över en längre period

  • Svårigheter att minnas den traumatiska händelsen (antingen hela eller delar av den)

  • En känsla av likgiltighet inför andra människor

  ”Att uppleva stark ångestoch negativa tankar under en längre period är en indikation på PTSD. Detta leder ofta till att personen känner sig isolerad och ensam. ”

  Förändrade reaktioner och överdriven vaksamhet:

  • Lättirriterad

  • Sömnproblem

  • Överdriven vaksamhet

  • Aggressiva utbrott (Kan även vara aggressivt mot sig själv)

  • Självdestruktivt beteende – exempelvis ökad alkoholkonsumtion, risktagande i trafiken etc.

  • Koncentrationssvårigheter – t.ex svårigheter att följa med i en film, glömska, problem att läsa texter osv.

  • Lättskrämd

  Efter som alla inte har alla symtom och även om många har många av symtomen så är vi alla individer vilket innebär att PTSD kommer se lite olika ut hos oss alla. Men de finns många igenkänningspunkter.

   

  Man kan också säga att det finns som olika sorters PTSD

  Du har den akuta som ofta är behandlingsbar med goda resultat.

  Sen finns den svårare/komplexa som ofta innebär att du utsatts för många olika trauman eller under lång tid ofta under barndomen. Det man kunnat se är att Symtomen och PTSD påverkan hos en person ökar ju längre den trycks undan.

  Jag har den svårare formen av PTSD den som man brukar kalla komplex PTSD och som man jobbar för att få igenom som diagnos men den har ännu inte kommit igenom hela vägen. Men den innebär att 

  min PTSD som påverkar hela mitt liv, varje dag också är mer svår behandlad. Jag har ställt mig i kö för speciallistbehandling men de är 5 års väntetid på att få komma dit och efter att ha de uträtt mig har de bedömt att jag som sagt är den svårare formen och behöver den längre behandlings varianten och den är 3-10år lång. Inte ovanligt med de högre siffrorna.

                                                                 

  Hur påverkas jag av min PTSD:

  Om vi börjar från början med Återupplevelse av traumat så sker detta för mig i tre former dels så kan de vara mardrömmar nu sista tiden har varit riktigt tuff med upp till 6 mardrömmar på en natt. Och tilläggas ska att mardrömmarna är så verkliga att alla sinnen är med jag känner både, smaker, lukter, känslor och ser bilder och hör ljud. Mina mardrömmar är ofta extremt detaljerade. Och nu skiljer jag på vanliga mardrömmar som vem som helst kan ha som är helt orealistiska och sådana som är minnesmardrömmar. Så ni förstår att de är alltså minnes mardrömmar jag pratar om när jag pratar om mardrömmar.

  Jag har också påträngande minnesbilder, dvs min hjärna tvingar mig att i tanken vandra på skolgården där mobbingen skedde eller tankarna tvingar mig att gå genom cafet på skolan där man slängde halväten mat på mig och skrek åt mig. Även här är sinnena närvarande även om det ofta är fokuserade till just den delen som minnesbilden handlar om.

  Flachbacks är som mardrömmar i vaket tillstånd. Jag brukar säga att de känns som jag lever mitt liv likt två parallella tågspår det ena är verkligheten här och nu och det andra är dåtiden. Dem är lika verkliga för mig och jag sugs över till dåtids tåget och återupplever övergreppen och misshandeln lika intensivt o kraftigt som om de hade skett här och nu. Om någon slog dig då så känner du smärtan lika intensivt nu. Om du var rädd då känner du rädslan lika intensivt nu.

  Just efter som de man upplever är så intensivt så är det inte ovanligt att man får panik känslor.

   

  Undvikande beteende vilket kan leda till social isolering

   

  Denna skulle jag egentligen vilja dela upp i flera olika delar för undvikandet är mer komplext än bara handla om att tex undvika en plats.

   

  Men som i mitt fall så har jag ju utvecklad social fobi efter som jag aldrig kunnat röra mig ute utan att utsättas för kränkande behandling. Varje dag i skolan blev jag slagen, jag försökte söka hjälp men man tog mig inte på allvar. Och om man ständigt blir slagen både hemma och i skolan så lär man sig att människor inte går att lita på. Och man kan ju tycka att jag efter så många år borde lärt om. Men sanningen är den att även i dag om jag åker ut så har det bara de senaste åren hänt att folk kommit fram till mig och sagt att jag inte får gå in på den restaurangen för sådana som mig är inte välkomna där. Eller att man kommenterar vad jag beställer om jag är på en pizzeria kan de säga till mig att sådana som jag borde äta sallad i stället. Jag får ständigt vara med om att både vuxna o barn kalla mig för fetto och tjockis och vist jag är överviktig men de betyder inte att jag inte har känslor. För ett tag sedan lät några föräldrar sitt barn kasta sten på mig när jag åkte förbi i min rullstol. De tittade bara på och sa inte i från på nått vis. Så för mig har det blivit så att jag klarar inte av att gå ut ur min lägenhet utan att ha någon med mig. För då minskar smärtan av alla elaka kommentarer lite och de brukar också förhindra att folk vågar säga till att jag inte får vara på en plats .

   

   

  Överdriven vaksamhet

  Jag är extremt vaksam vill alltid sitta med ryggen mot en vägg så jag inte kan överraskas bakifrån.

  Hör och ser allt och är ständigt beredd på vad som kan hända. Det är här man kan se den där stress skalan väldigt tydligt efter som jag aldrig kan slappna av inte ens när jag sover.

  Överdrivet lättskrämd

  Jag är extremt lättskrämd de har blivit bättre men i början räckte det med att en skugga föll på mig så spydde jag i ren panik. Jag har svårt för personer som gestikulerar med armar o ben. De får mig att återuppleva rädslan för slag. Lika så om någon höjer rösten, kanske för att den blir ivrig eller så men de räcker för att fysiskt få mig att ducka undan. Och detta är inte bara när jag träffar folk i verkliga livet utan de kan hända även när jag sitter och skaypar tex. Vet inte hur många gånger jag slängt mig ner bredvid datorn för att undkomma slag som naturligtvis inte kommer men som mitt jag förknippar med slag och misshandel.

   

  Koncentrationssvårigheter:

  Jag är ljud och ljus känslig

  En annan sak som gör det svårt är att när jag blir för trött så stänger hjärnan ner, den tar liksom en mickro paous innan den startar om igen. För den som inget vet kan de se ut som jag lider i väg i tanken men de är hjärnan som gör en omstart. Jag har också fått svårt med talet sedan jag insjuknade jag stammar och tappar ord. Och detta är nått som kommer när jag blir trött eller känslosam eller om man medvetet går in för att va elak mot mig och ställer 100 frågor på en gång som den vill att jag skall besvara.

  När vi ändå pratar om detta med minne så kan vi ju ta även minnes förlusten den kan ju antingen vara så att man har sämre minne därför hjärnan är överstressad.

            

   

   Minneslucka/dissociation

  Men sedan har vi även minnesförlusten som kommer av flacharna och dissociationen alltså om jag försvinner in i ett minne så kommer tid passera och om jag är i en lång flach innebär det att jag får en minneslucka på tiden jag varit i den.

   

   

   

  Men många av oss med PTSD har också minnes luckor i våra barndoms minnen detta kan bero på att vi har dissocierat. Dissociation är en försvarsmekanism som barnet tar till när det  verken kan fly eller fäkta utan då spelar den död . Dissociation kan se ut på många sätt.
  1. Kropp och själ separerar så att kroppen ligger tex på en säng medan själen kanske sitter i ett hörn i taket o tittar ner.
  

   

  2. En annan variant som liknar den är att själen lämnar platsen helt tex ut genom ett fönster och är ute och flyger med fåglarna eller gör nått annat.

   

  3. Den släcker bara ner och de blir svart man gåner som i en medvetslöshet man hör men kan inte förmedla sig.
  
  

  4. Man delar upp personligheten i olika persondelar  och får som flera olika personer som lever i dig och delar på din kropp. Och olika delar tar över vid olika tillfällen. Detta kan ske i olika grader hörde en bra liknelse en gång att de är som att åka bil i bland så sitter man i förar sätet i bland brevid i bland i baksätet och i bland ligger man bunden i kofferten med öronkåpor och tejpad mun. Och lite lika dant är de olika nivåerna i hur mycket sammarbete det är mellan de olika persondelarna. För vissa så finns ett samarbete mellan alla för andra mellan några och för vissa så hamnar alla delar förutom den som kör i bagagen vilket så klart gör att dem då inte har någon ide    om vad som hänt var dem är och hur mycket tid som förflutit.
  
  Och som jag sa i början hur ens trauma utvecklas är individuellt och man kan ha allt eller några av de olika symtomen och punkterna. Vissa dissocierar andra inte vissa har bara punkt 1 och 2 andra bara punkt 4. 

   

  Hoppas att detta kunnat ge en liten inblick i ytterligare en av mina kamper jag kämpar med. Och som du ser vill jag ej gärna kalla de sjukdom och det har bara med att jag då personligen själv lägger skulden på mig utan säger jag trauma så är det någon annan som åsamkat mig det. Och just skuld och skam är nått av de svåraste vi kämpar med så allt man kan göra för att lägga skulden där den hör hemma är bra,

   

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Att leva med tillitsbrist (vilket är ett symtom på min komplexa PTSD) är inte lätt. Till skillnad från "vanliga" personer så är vi väldigt känsliga för förändringar. Var gång någon inte kommer när man bokat tid, eller var gång någon man gett sin t...

      Vi lever i en skrämmande tid då kriget kommer allt närmare och då är det lätt att låta ångesten och rädslan ta över och slå knut på ens inre. För mig har det varti väldigt själsligt upplyftande att se youtube klipp som denna där man får se...

När man varit mobbad största delen av sitt liv så är de svårt att veta vem man är utan man har fått man lära sig att man inte är någon. Fyll på det med flera år av misshandel både fysisk och psykisk där man får höra att man ingen är att man inte har ...

Det var nu länge sedan jag skrev och är ledsen för att jag inte orkat skriva mer frekvent är väl egentligen de som är meningen med en blogg. Men saken är den att detta är ju ingen vanlig blogg, det är en blogg om ett liv med ständig smärta i både kro...

  I natt var en sådan där natt igen som vekar komma mer o mer regelbundet jag somnade vid 24.00 för att vakna vid 01.00 och sedan inte kunna sova mer hur jag än försökte tillslut gav jag upp satte  på datorn vred ner ljuset på den o satte på en fi...