När man varit mobbad största delen av sitt liv så är de svårt att veta vem man är utan man har fått man lära sig att man inte är någon. Fyll på det med flera år av misshandel både fysisk och psykisk där man får höra att man ingen är att man inte har nått värde att man inte är som alla andra att man inte hör in. Då får än väldigt lätt att känna sig utanför lägg till detta att leva med kronisk smärta, att redan från 30års åldern vara så sjuk och skadad att man inte klarar ett vanligt liv. Du tvingas bli den som sitter brevid och ofta glömsbort eller får stå över för man inte klarar av att komma. Ingen kan riktigt förstå hur de är att leva med kronisk värk 24h om dygnet varje dag året om  och lägger man dessutom till psykisk ohälsa pga av traumatisering så är känslan av att vara udda, bortstödd och oförståbar enorm.

Därför lyssnar jag ofta på denna låten av en underbar Gudsman som får sätta ord på mina känslor o min kamp men också min längtan om de slutet som låten faktiskt förmedlar. 

Men innan jag lägger in låten vill jag bara ge några tips:

1. Fundera om du har någon du känner som inte har så  mycket vänner som du vet eller misstänker sitter myceket själv ofundera över om du skulle kunna välja att prioritera att avsätta tid för den vännen och jag snackar inte om varje vecka utan kanske en 3h-4h i dag om året eller ännu heldre varje halvår. (Borde inte vara så omöjligt för en frisk person men de skulle betyda enormt mycket för den ensama tro mig jag vet)

2. Ska ni hitta på nått eller händer det nått i stan erbjud er att hämta och skjutsa och finnas som stöd om personen behöver er. Är ni vänner borde det inte vara en så stor uppoffring. Och åter igen jag pratar inte om att en ensam person ska göra allt utan om du och din familj gör det en gång så är det 100% mer än vad som kanske skulle skett annars.

3. Våga fråga om de är nått du undrar, men fråga inte om du inte vill höra svaret. För en del frågor har ett tungt svar.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Att leva med tillitsbrist (vilket är ett symtom på min komplexa PTSD) är inte lätt. Till skillnad från "vanliga" personer så är vi väldigt känsliga för förändringar. Var gång någon inte kommer när man bokat tid, eller var gång någon man gett sin t...

      Vi lever i en skrämmande tid då kriget kommer allt närmare och då är det lätt att låta ångesten och rädslan ta över och slå knut på ens inre. För mig har det varti väldigt själsligt upplyftande att se youtube klipp som denna där man får se...

Det var nu länge sedan jag skrev och är ledsen för att jag inte orkat skriva mer frekvent är väl egentligen de som är meningen med en blogg. Men saken är den att detta är ju ingen vanlig blogg, det är en blogg om ett liv med ständig smärta i både kro...

  I natt var en sådan där natt igen som vekar komma mer o mer regelbundet jag somnade vid 24.00 för att vakna vid 01.00 och sedan inte kunna sova mer hur jag än försökte tillslut gav jag upp satte  på datorn vred ner ljuset på den o satte på en fi...